I det lilla bor det stora

i det lilla bor det stora-1
Här är en helt vanlig vardagskväll hos oss. Tjocksockar och stickad kofta, tända ljus och köttbullar med makaroner och MASSA kessup (ketchup). Och massa smör på makaronerna. Det är inget flärdfullt, ingen make eller frisyr, bara ett bart ansikte och håret i en ananastoffs.
i det lilla bor det stora-2
Men i detta lilla bor det stora. Det är i det här enkla som vår stora kärlek får som mest plats. Våra vardagliga rutiner och samtalen vi har kring middagsbordet. Barnets ansikte som jag inte kan titta mig mätt på.
i det lilla bor det stora-3
En tvååring som kastas mellan vägran och silent treatment…
i det lilla bor det stora-4
…till glädje, finurlighet och mjölkmustasch.
i det lilla bor det stora-5
En hall som aldrig är i ordning och ett tvättställ som aldrig hinner plockas undan för så fort tvätten torkat hängs en ny upp.
i det lilla bor det stora-6
En mamma och pappa som torkar snorig näsa, knäpper kofta om en frusen mage, trugar med köttbullar med lite extra ketchup på. Ett glas som spills ut över bordet och en lillgammal tvååring som säger ”men mamma, det gör inget. Du kan bara torka upp det”. Och när jag manar henne att vara lite mer försiktig säger hon ”förlåt. Men ändå att det var en olycka”. Då bubblar fnisset i hela kroppen och ja, hon har ju så rätt. Det var ändå bara en olycka.
i det lilla bor det stora-7
Ibland firar vi lite. Just denna kväll blev det vaniljglass med godisströssel. I det lilla försöker jag göra det stora. Köttbullar blir mer festligt om man har servetter med en ekorre på och drycken blir festligare i vinglas. Den enkla vardagsmiddagen blir stillsam och rofylld när vi släcker ner taklamporna och äter i dämpat ljus och massvis med stearinljus.

Även om jag älskar att hitta på saker med min familj så är det stunder som dessa som är det som förgyller mitt liv mest. Det enkla och vardagliga kan vara trist och tråkigt, men det kan också vara alldeles underbart. Det blir lite vad man gör det till, och jag försöker göra det till något vackert. För vad gör väl ett utspillt glas mjölk när en liten flyttar sin stol närmre mig och säger att hon vill sitta nära nära. Och vad gör det väl att tvätten aldrig riktigt är i fas när David och jag tittar på varandra med ögon som strålar av stolthet för hur mysig liten familj vi skapat.

I det lilla bor det stora (och ja, jag är medveten om att Ernst sagt något liknande. Men det är ändå ett förbaskat fint uttryck)

0

Related Post

7 Comments on I det lilla bor det stora

  1. Camilla
    november 28, 2017 at 8:19 f m (3 veckor ago)

    Så msyigt och så rätt. Älskar att du sprider detta budskap. Att se till det lilla. Rå om det lilla. Verkligen se och uppskatta det lilla. För det är ju det livet mest består av. Jag blir så ledsen och trött på när alla enbart talar om det stora och längtan dit. Längtan bort. Men det lilla är ju livet. De små sakerna. Jag jobbar hårt med mig själv att just se det lilla. Det var när jag kom på det för några år sedan som jag blev lugnare och började uppskatta det jag faktiskt har mer än det stora som kanske ska ske i framtiden. Att ta till vara och njuta. Det kan vara fem minuter lutandes mot en solig vägg på lunchen, ett gapskratt med en vän hängandes över cykeln på vägen hem från träningen, att göra något för någon annan….. ja vad som helst faktiskt. Men att just uppmärksamma det lilla lite. För många små saker blir tillsammans det stora och det fina <3 Tack än en gång för en fin blogg <3

    Svara
    • Frida G Svensson
      december 1, 2017 at 12:05 e m (2 veckor ago)

      tack för en fin kommentar och det är precis stunder som dem du beskriver som livet består ut av! <3

      Svara
  2. Pia Widlund
    november 28, 2017 at 8:41 f m (3 veckor ago)

    Ja, det är ett bra uttryck. Man måste komma ihåg vardagens glädjeämnen och göra en så bra dg som möjligt av alla dagar!

    Svara
    • Frida G Svensson
      december 1, 2017 at 12:06 e m (2 veckor ago)

      om man gör det så blir livet så mycket härligare tror jag!

      Svara
  3. Petra
    november 28, 2017 at 10:04 f m (3 veckor ago)

    Ja så är det, jag har velat om vi ska på kyrkans babysång, men det svider lite i min hals, vide ska sova mitt i och kommer missa lunchen, vore skönt att träffa andra vuxna men det kan vi göra en annan dag också. Slås av att jag kanske blivit tråkig!? Förut var vi jämt på sång, öppna förskolan (finns inte längre) nu blir det kanske en gång i veckan. Men det är skönt att vara hemma också, tvätta, vila, läsa, sjunga.
    Kram

    Svara
    • Frida G Svensson
      december 1, 2017 at 12:06 e m (2 veckor ago)

      ja följ ditt hjärta och gör inte massa grejor för att du borde! <3

      Svara
  4. Irene
    december 1, 2017 at 4:29 e m (2 veckor ago)

    Jag håller helt med – och associerar till Fanny och Alexander där Jarl Kulles rollfigur håller ett tal till ”det lilla livet”. Jag kan ha svårt för Ingmar Bergman, men där, där hade han helt rätt.

    Svara

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Comment *