Posts Tagged ‘föräldraskap’

Före och efter, och vikten av att våga vara mammaego

våga vara mammaego-1
Jag ha gått på en kurbehandling under några månaders tid nu, hos Exuviance. Det är just en kur och man är in och ut på typ 40 minuter. Det penslas på två olika syror som får verka, därefter sitter man med en mask, lite hårbottenmassage och sedan klart. Det är alltså ingen vanliga ansiktsbehandling. Denna kurbehandling, i kombination med att jag använt bara Exuviances produkter har gjort under. Min hud har aldrig varit så fin som den är nu och jag njuter. Visst blossar en och annan finne upp under mensen, det kan jag inte trolla bort. Men det jag helst ville bli av med var all rodnad från acneärr och att få hjälp att tona ner aktiva finnar så att de försvann snarast möjligt.

Att gå på dessa behandling har verkligen var en ren njutning. Ren och skär mammaegotid. Varje gång jag har legat där på britsen och purrat av välbehag vid hårbottenmassage har samma tankar kommit till mig. Det här borde man göra oftare. Man måste vara mammaego. Men inte bara det. Man måste våga vara mammaego.

Det finns något djupt i vårt samhälle att mödrar ska vara så självuppoffrande. Det finns de kvinnor som uppslukas av mammarollen och som trivs med det. Härligt. You go! Problemet innerinner sig för oss som inte vill bli uppslukade av mammarollen, eller som fejkar att vi trivs med uppslukandet. Vi måste vara mammaego. Annars går vi under. Och är varken en bra mamma, partner eller person mot oss själva.

Både jag och Estrid kan säga att nej, nu vill jag ha egentid och då får man inte störa. Nu är det sisådär med att respektera det här med att inte störa, men jag tycker inte att jag är en dålig mamma för att jag iallafall säger att jag vill ha egentid. Jag har noll dåligt samvete för att jag vill gå ut med tjejkompisar på en girl’s night out, Estrid får acceptera att vi denna sommar har varvat aktiviteter som är roliga för barn och roliga för föräldrar. Hon får acceptera att ibland ha det tråkigt när jag lunchar med en kompis och inte vill leka prick just då. För vid andra tillfällen får Estrid istället bestämma och då är det fokus på henne som gäller.

Jag tror många mammor inte riktigt fattar att man har möjlighet att vara mammaego. Man fastnar i en rutt av att bara vara mamma och tappar bort sig själv lite på vägen. Man glömmer bort att man faktiskt gillar att dansa, eller att man har 10 par älskade högklackade skor men som aldrig använder längre för att man nu ska vara praktisk mamma. Det finns något så hemskt i att förlora sig själv och glömma bort sina drömmar och det man faktiskt brukade älska att göra. Våga vara mammaego! Det är så skönt!

Vi blev nappfria på 10 minuter!!!

midsommardagen-2
Häromkvällen pratade jag och Estrid om att hon ska till tandläkaren om några veckor. Jag berättade för henne att tandläkaren kanske kommer be henne sluta med nappen. Hon frågade varför. Jag berättade att napp på stora barn inte är så bra för tänderna. ”Jaha, men då slutar jag nu då” sa hon. Jag förklarade att hon inte behövde sluta prick just nu. Att vi kunde prata om det lite till. Kanske öva. Men nej, hon ville sluta prick just nu.

Nattningen gick bra. Den tog längre tid än vanligt. Vid några tillfällen blev hon uppgiven och sa att det inte skulle gå att somna utan nappen. Men jag peppade. Jag klappade och masserade, hummade och sjöng, berättade om och om igen hur modig och stark hon är. Att hon kommer klara det. Att vi gör det tillsammans. Och hon somnade. Inget gråt. Inget tandagnissel. Bara lugn sömn.

Dagen efter var jag tvungen att gå till jobbet. Jag kände samtidigt att det var viktigt att verkligen göra det här rejält när hon väl bestämt sig. David och Estrid la om några planer och åkte in till Malmös nappträd. David skickade foton och filmer från platsen. Estrid fick trä alla nappar på ett glittrigt snöre hon själv valt. Hon valde gren och så hände de tillsammans upp napparna. David höll ett litet tal till Estrids och även napparnas ära. <3 Dör av den gulligheten. Efter jobbet åkte jag till leksaksaffären och köpte några presenter. Idag ska vi äta middag med festliga glass och efterrätt och Estrid ska få sina presenter.

Tänk så enkelt det var att sluta med både blöja och napp. Vi bara väntade på att hon själv skulle bli redo. Min lilla mysmus är så stor. Jag är inte alls ångestfull inför att tiden går fort. Tvärtom så njuter jag enormt av att se henne utvecklas och växa. Jag ser redan nu så många drag i henne som jag vet kommer ta henne långt. Hon håller på att växa upp till en väldigt förståndig och ljuvlig flicka. Jag är så stolt över henne. Så att hela bröstet vill sprängas. Och då börjar jag alltid gråta. Då säger Estrid till pappa att ”nu gråter mamma glada tårar igen”.

Ikväll ska jag fira min dotter. Ge henne för många pussar och kramar. Ge massa kel och närhet. Hålla tal om hur otroligt stolt jag är över henne. Skåla för henne. Skämma bort henne. Få henne att känna sig stor, viktig, betydelsefull och stolt över sig själv. Så som mitt bröst sprängs för henne, så ska hennes bröst kännas inför henne själv. Hon ska ta varenda steg på denna jord med ett bröst fyllt av självkänsla och självkärlek.

Längtar efter tillsammanstid

sova-1 sova-2 sova-3 sova-4 sova-5

Igår var det så varmt på ovanvåningen så jag och Estrid la oss i gästrummet. Jag kollade ikapp sändningar från Almedalen och hon somnade jämte mig. David kom hem efter kvällens golfrunda och la sig också i sängen. Sen sov hela familjen där. David jobbar sina sista dagar nu innan semestern. På måndag byter vi och jag jobbar en vecka. Men sen, sen får vi semester alla tre tillsammans samtidigt. Och vi längtar.

Vi längtar efter tillsammanstid.

Och även om jag i viss mån tyckt att semester ensam med en treåring har varit utmanande stundtals har det varit lika delar underbart. Vi har hittat på grejor, spelat spel, badat, varit på stranden, skapat minnen och haft väldigt mycket egentid bara vi. Igår var vi i Malmö för finlunch på Saluhallen med Martha. Världens bästa tjej som ni kommer se mer av i bloggen (om det inte visar sig att hon är kameraskygg. Men med det ansiktet hon har vore det typ ett brott). Idag ska vi in till Malmö igen och hälsa på hos min oma och opa. Jag älskar att åka dit. De två är galna i loppis och varje gång man är där kommer man hem med minst två kassar grejor. David fasar varje gång jag är där. Kommer jag inte hem med en massa nytt porslin så är det krukor, sticklingar och dukar. Vi ska luncha hemma hos dem och sedan åka till deras kolonistuga och titta på blommorna. Min oma vill visa sin blommande buske för Estrid. <3 Och Estrid tror att min mormor heter Omar och kallar henne för det. Världens roligaste.

Stranddagar istället för fredagsvideo.

stranddagar-1
Igår hade vi en stranddag. Det här med stranddagar har ju onekligen en annan innebörd när man har semester ensam med en treåring. Om vi börjar med packningen! Jag lastade på henne på cykeln, sen hängde jag en kylväska på mig, hängde en väska med handdukar, filtar, sjalar, badkläder, puffar osv på ena styret, ett UV-tält på andra styret och i cykelkorgen hade jag en stråväska med hattar, solkräm, strandleksaker, ritblock och pennor och en tidning. Jag trodde jag skulle få hjärtstillestånd när jag cyklade mot stranden. Ni som sett överlastade cyklar i Asien kan föreställa er hur jag kände mig igår.

Men vi kom fram! Då skulle det där UV-tältet upp. Utan instruktioner. Med en treåring som hela tiden drog bort pinnarna jag satt i. Det var en fars. Det var Sunes sommar och Göta kanal och Eva Rydberg och Stefan och Christer allt på samma gång. Pinnar som spretade, tält som flög, barn som ”hjälpte till” och en mamma som försökte behålla någon slags värdighet. Jag var tvungen att stega fram till strandgrannen och be om hjälp. Tältet kom upp, packningen packades upp och vi åt lunch. Estrid började leka med en flicka på stranden och helt plötsligt satt jag där helt själv. Det är ju man vill sova, läsa en bok eller lyssna på podd, men det går ju såklart inte när man är själv med barn på stranden. Men jag tänkte att hellre sitta lugnt på en filt och titta på lekande barn, än att behöva vara involverad i leken hela tiden.

Sen kom Sara, Andreas och Jakob ner på stranden och vips hade jag förnyad underhållning till Estrid. Efter en hel dag på stranden packade jag upp allt på cykeln igen, såg med längtande ögon på mamman som hade en eldriven Christianiacykel, och kämpade hemåt. Väl hemma skulle sjuttioelva väskor packas upp, barn duschas, middag lagas och när allt var klart satte jag Estrid framför tv:n och somnade på soffan. Sen kom David hem. ”Älskling, så skönt med en stranddag, du har det bra nu när du har semester. Själv är jag så trött nu och längtar efter semester” Alltså…..? Ridå.
stranddagar-2
Jag tar lite sommarlov från fredagsvideon. Möjligen kommer det upp någon lite då och då över sommaren, men jag ska försöka ta det lite ledigt.

Inte konstigt helgerna flyger fram

helgerna flyger fram-1
Igår sov Estrid hemma hos mina föräldrar. Vi skulle få egentid. Egentid my ass. Eftersom jag kommit på den geniala idén att vi ska måla om vår trappa idag spenderades gårkvällen med att göra alla förberedelser. Sen kom jag på att jag behövde Davids photoshopskills så resten av kvällen satt vi framför datorn och fixade. Det blev varken tv-kväll eller tidigt i säng för en god natts sömn. Ibland får jag ångest över hur lite jag sover och om jag börjar känna efter hur trött jag är så öppnar sig sådan svärta i mig. Men så tänker jag, äsch, sova kan jag göra som pensionär. Nu måste jag carpa skiten ur det här livet.

Jag jobbar just nu med min youtubekanal. Jag har lyssnat på massa poddar och fått grymma ideér på hur jag kan utveckla min kanal. Därför sitter jag just nu varje ledig stund och gör thumbnails till mina filmer. Tre är redan klara och om jag jag får säga det själv ser det riktigt proffsigt ut.

Idag ska jag underhålla barn med lek och vuxna män med isvatten så ska vi nog se till att denna dagen kommer innehålla både färdigmålad trapp, strandbesök och grillning på kvällen. Och just det, köket ska städas och någonstans ska jag försöka klämma in en dusch. Och så var det det där med de nya gardinerna som var för långa. Och tvätten som måste tvättas. Haha ja det är inte konstigt att helgerna och dagarna flyger fram. Jag försöker hålla ett positivt mindset så att istället för att känna mig överhopad med måsten, så skrattar jag åt det och tänker att ja, så här kommer nog livet vara  i några år.

Och sova, det får man göra när man är död! 😉

Vår första vårstädning

första vårstädning
I helgen hade vi livets första vårstädning av vår egna trädgård. Det var LJUVLIGT! Jag sågade häck like nobody’s business och lyssnade på mordpodden under tiden. Sen satte jag ihop våra nyinköpta pallkragar.
vårstädning av trädgården-2
En miljonte del av det som klippts av från häcken. Suck pust och stön. Trädgårdsinsikt nummer ett är att vi behöver hyra släp och att det inte går att trycka ner en gammal häck i sopsäckar, om man inte vill använda upp 46 stycken soppåsar.
vårstädning av trädgården-3
Tillbaka till pallkragarna. Jag ställde dem utanför biblioteket eftersom det alltid är sol där (tror jag). Jag körde på en enkel och en dubbel, spikade fast marktäcke (? heter det så) och fyllde dem med jord och kogödsel. Det luktade inte blomma. En säck kogödsel och 7 jordsäckar senare var de fyllda. Alldeles lagom till att Estrid och David joinade mig.
VÅRSTÄDNING
Vi planterade lite lökar vi fått i present och Estrid fick en egen liten rabatt att plantera dem i. Sen vattnade hon N-O-G-A för annars lever inte blommor. Och det har hon ju faktiskt rätt i!
vårstädning av trädgården-5
Bra arbetsfördelning ändå, jag grävde hon vattnade. Det var så skönt i luften och jag kände mig väldigt villalivsaktig när jag strosade runt i gummistövlar, slappa jeans och en tjock stickad tröja.
VÅRSTÄDNING2
Vi monterade ihop en av två metallbokhyllor vi ärvde när mor och far sålde Hasslö. Dessa har jag spänt fast med buntband i staketet. Tänk i sommar, då ska stora tappkranen stå där fylld med läskande lemonad. Perfekt avställningsyta nu och sedan i sommar till stora middagar. Och, två nyplanterade blomlådor står där nu och jag väntar på att alla härliga kryddor ska börja växa. SOM jag längtar tills det börjar komma lite grönt. Kan knappt bärga mig. Mina tulpaner har älskat de senaste dagarnas sol och verkligen exploderat i min kopparkittel. vårstädning av trädgården-11
Estrid var sedan i full gång med att vatten prick hela trädgården och då passade jag på att klippa ner och plantera om mina pelargoner. Har inte en aning om jag gjorde rätt men jag hoppas på det bästa.
vårstädning av trädgården-13
Vi tog ut radion och lyssnade på musik och fortsatte plantera. Tomat, basilika, sockerärtor, melon, rosmarin och koriander. Jag inväntar små groddar på potatisarna så att jag ska kunna stoppa ner dem med i pallkragen.VÅRSTÄDNING3
Estrid var faktiskt en ypperlig hjälpreda i trädgården och tedagar med trädgårdsfix visade sig vara en toppengrej för vår familj. Alla trivdes, ingen bråkade, ingen ville gå in och roligt var det. Och nu till helgen ska det bli strålande sol och jag längtar redan tills vi kan ha trädgårdsfix igen.
vårstädning av trädgården-14
Det kommer bli en underbar första sommar i det här huset. Jag känner det i varenda cell i kroppen.
VÅRSTÄDNING4
Och tänk när jag får gå ut i trädgården och plocka av min egen odling. Då kommer jag känna mig som rena rama Martha Stewart. Nu återstår bara att hålla tummarna och se om det blir något av mina frön. Det är ju första gången så vi får se hur det tar sig. Håll tummarna för mig!

Veckonytt #77

veckonytt1
I efterdyningarna av vår diskussion om reklam i bloggar så vill jag faktiskt lyfta upp just en reklamkampanj i en blogg. Helt enkelt därför att jag tycker det är ett fantastiskt arbete som Sandra Beijer lagt ner på denna reklam. Jag blir inspirerad! Inte bara att köpa själva produkten utan inspirerad till ett mer färgglatt liv, inspirerad till egna typer av fotograferingar jag kan göra här i min blogg och inspirerad att lyssna på LP-skivor. Jag kan inget annat göra än att applåder Sandra som skapat bilder värdiga ett modemagasin!
veckonytt2
Flattereds nya ballerina är REN MAGI!! Ja jag skriker när jag skriver detta för jag får nästan som ångest. Jag MÅÅÅÅÅSTE ha dem! Mockaskor med en stor len glansig rosett i sammet. Ren och skär magi!
veckonytt3
Minns du när vi pratade om att aborträtten runt om i världens försämras? Det har hänt igen! Mississippi har röstat igenom en supersträng ny abortlag och mitt feministiska hjärta gråter. Abort efter vecka 15 förbjuds nu och det spelar ingen roll om barnet kom till via våldtäkt eller incest (ja, inte för att anledningen spelar någon roll. Abort är rätt val för rätt kvinna oavsett bakgrunden till graviditeten). Det är skamligt. Läs mer om den nya lagen här. 
veckonytt4
Elsa Billgren har skrivit ett helt fantastiskt naket, ärligt, sorgset och svårt inlägg om den här med moderskapet. Jag kände igen mig så mycket och ÖNSKADE hett att någon skrivit ett sådant här inlägg när jag led i vargtimmen. Det är så svårt att vara mamma. Det är verkligen det.

Henrietta har gjort en grym video med hennes örhängessamling. Jag blir superpeppad. Dels att visa er mina smycken och dels att köpa massa nya statementsmycken. Åh vad jag är trött på det här pluttiga och eleganta. Ge mig smycken värdiga Elisabeth Taylor!
veckonytt5
Jag är smärtsamt ointresserad av teknik. Jag blir provocerad när David vill lägga våra pengar på en tv, en stereo eller ett ljudsystem. Hallå, fattar han inte hur många Elisabeth Taylor örhängen jag får till priset av en enda tv? Men så dök den här stereon upp i mitt flöde och jag är såld. Underbar! Som en godis i mitt kök! Jag önskar mig verkligen denna!
veckonytt6
Metro mode har gjort en lista på 25 saker att göra för att få ut så mycket som möjligt av den annalkande våren. Nummer 3, 5, 10, 14, 17, 19 och 23 vill jag gärna bocka av! Paula, ska vi göra en systertatuering?

Nu kickar vi igång den här veckan! Vi i Söder kommer få upp emot 17 grader någon dag denna vecka. Åh, himmelriket på jorden!

Ett välsmort maskineri

ett välsmort maskineri-1
Igår kom vardagen igen. Livet och familjen är som ett välsmort maskineri. Och jag älskar det. Jag älskar att komma hem från jobb och föris och antingen så sitter Estrid och spelar lite spel eller kollar på tv, eller så hjälper hon mig med maten. Jag lyssnar på studio ett medan jag stökar i köket. Sen ”gör vi mys” och släcker taklampan och tänder ljus och mysbelysning. Det är en så fin stund vi har där bara vi två vid matbordet. Då pratar vi om ditten och datten. Mitt i maten brukar David komma hem och så ansluter han vår middag.

 

Visst har vi trotsfasoner även hos oss. För tillfället i tätare intervaller än innan, och visst kan jag bli tokig, men det här maskineriet blir då räddningen. För även om det tjatas om att tvätta händerna, gå på toa, duka undan, borsta tänder, tvätta håret osv, så har vi alltid vår finaste kvällsrutin. När vi läser och kramas. Vi kelar och jag kliar Estrid i håret eller på ryggen och hon sträcker ut sina ben och borrar ner sina kalla fossingar mot min mjuka mage.

Estrid har säkert hundra böcker för min mamma sparade så många av mina och Paulas barnböcker. Vi har nu börjat gå ifrån böcker med mycket bilder och lite text, till mycket text och lite bilder. Vi läser om Emil och alla Elsa Beskow. Vi läser stora böcker fyllda med sagoskatter och jag får återupptäcka mina favoritböcker från när jag var barn.

Den stunden där på kvällen när vi läser och ligger nära i sängen, den stunden är dagligen återkommande. Tänk vilken lyx att få ha det så fint varje varje dag. Det är en rutin vi gjorde bra det.

Möt min familj

familj familj2 familj3 familj4 familj5 familj6 familj7 familj8
David, Estrid, syster Paula, svåger Fredrik, mamma Sabine och pappa Lasse. Mitt liv kretsar kring dessa galningar. Min familj ses hela tiden. Och om någon umgås med någon annan, utan att den tredje blivit inbjuden (vi kan snacka spontankaffe på en söndagförmiddag) så blir den tredje kränkt. När jag kör hem från jobbet på eftermiddagarna och min syster inte kan samåka hem med mig blir jag typ nedstämd. Vi har en sms-grupp som är OUT OF THIS WORLD! Om man är frånvarande när en konversation rasslar igång kan man plocka upp sin mobil 25 minuter senare och mötas av 78 missade sms… Dagens sanning! Under mellon förra året vaknade min mamma till 268 missade sms!

Vi älskar att göra allt tillsammans. Vi går på kultur tillsammans och där vi tittar på Fredriks crossfittävlingar, går han på mina feministiska debatter. Jag, pappa och Paula tränar tillsammans varje torsdag (nåväl två gånger än så länge). Men det är dock mest min förskyllan. För till skillnad från alla andra i min familj är jag inte lika entusiastisk med min träning. De andra tränar mest hela tiden. De springer på lunchen, cyklar lopp i bergiga Italien och tävlar i crossfit mot män som ser ut som de lever på blodiga biffar och spädbarn.

Vi har massa fina rutiner och traditioner. Varje nyårsafton tar pappa med sig svärsönerna på traditionsenligt kallbad på Kallis i Malmö. Där min pappa och syster förenas i träning förenas jag och min mamma i böcker. Våra respektive män umgås med varandra och nu när vi alla bor på Näset kommer Fredrik ofta på spontanbesök när han är ute med hunden. Han kommer alltid lagom till middagstiden. Sen bedyrar han att han inte vill ha någon middag. Nej inget alls. Han ska faktiskt äta sedan. Då trugar jag och säger att men inte ens lite och innan han ens hunnit svara har jag dukat till honom. För vi älskar när han är hos oss. Och jag älskar att han trots ”att han ska äta sedan” frågar fint om han kanske kan ta en andra portion.

Estrid har en familjekärna som består av lillfamiljen (mig och David) och storfamiljen (oss allihop) och hon är lika nära alla. Kanske att mormor och Fredrik är yttepyttelite favoriter. Men vem kan anklaga henne för det. Hon har god personkännedom. Vi kan blir rejält sura på varandra, tårar kan spruta för oj vad vi är en emotionell familj och vi skrattar så vi nästan får framfall. Vi hjälper varandra, ställer upp för varandra och jag kan inte minnas en enda gång jag behövt hjälp när min familj sagt nej. De säger A-L-L-T-I-D ja. Även när de kanske inte alls orkar eller vill. De säger alltid ja.

Det är en gåva ska du veta. Jag ser trasiga familjer i mitt arbete och att få leva med vetskapen om min familj gör mig otroligt lycklig. Lycklig och lyckligt lottad. Det är jag.

The circle of life

the circle of life-1
När jag sitter här i köket, i vårt egna hus, här i Skanör måste jag nästan nypa mig i armen. Det finns så många underbara minnen i mig från min barndom här nere. Stränderna, traditionerna, sommaren, närheten till kompisarna, den bra skolan, bara för att nämna några.

Under många år tänkte jag inte på den här platsen med positiva tankar. Jag valde att lämna det fortaste jag kunde. Härom dagen fick jag tre fotoalbum av min mamma. Tre stora tjocka böcker fyllda med mina barndomsminnen och jag såg helt andra saker än vad jag tidigare såg.

Jag ser nu saker som jag fick av mina föräldrar som jag vill ge till Estrid. Närvarande föräldrar som var superengagerad i varje fritidsaktivitet jag och Paula hade. Som kom på varenda köruppträdande, dansföreställning, teatershow, idrottsmatch och scoutläger. Jag ser sommarlov så långa så att de kändes som en hel livstid. Jag ser friheten i att alltid kunna cykla till allt och alla. Jag ser, möjligen med viss rosadimmig syn, somrar med varma dagar, knallblå himlar och trygghet.

Jag älskar att vara i och ha en familj. Jag är aldrig ensam. Jag får så mycket trygghet, glädje och kärlek av min familj. En dålig dag på jobbet raderas omedelbart sekunden jag ser Estrid. Jag ser så otroligt mycket fram emot vår första riktiga sommar här i huset. Det känns verkligen som om livets cirkel har nått fullt varv nu och det känns riktigt fint.

1 2 3 6